Uppsatsen undersöker med konstformen ljudkonst och den konstnÀrliga hanteringen av ljud i fokus en interaktion mellan finkultur och populÀrkultur. Fokus ligger pÄ aktörer inom populÀrkulturen som anvÀnt sig av konstnÀrliga strategier med rötter i finkulturen. Undersökningen spÄrar ljudkonstens historiska bakgrund och frÀmst de förlopp som bidragit till att det Àr en grÀnsöverskridande konstform. Den populÀrkulturella konstvÀrldens etablering som en social organisation dÀr konstnÀrlig verksamhet Àr möjlig undersöks..

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

This study critically reviews four works of the artist Joanna Rytel with the intention to find out if and how she is provocative. In order to do that I have studied the reactions on these works, mainly through press material, which differs from letters to the editors and comments posted on discussion forums that's also been used. My conclusion is that Rytel provokes not just because of her choice of subject, but because of her concept of 'art' doesn't agree with the general public's, i.e. 'art' is supposed to be something merely beautiful. The journalists sometimes seems provoked by Rytel's ability to draw attention and have claimed that to be her main aim..

Upphovsmannens ursprungsidé var att skriva ett stycke som skulle kombinera element frÄn influenser inom pop/rock, jazz, vÀsterlÀndsk konstmusik, elektroakustisk musik och ljudkonst. En stilistisk balans var ett önskat resultat för att undvika polystilism och istÀllet hitta ett tonsprÄk som tar tillvara pÄ upphovsmannens olika influenser.Efter en konsert som genomfördes med hans egna material inom pop/rock, kom en insikt att det fanns, utöver det stilistiska, olika attityder till notation kopplat till musicerande mellan traditionerna afro och klassiskt.Ett experiment utfördes dÀr notationssÀtt med olika styrningsgrad kunde jÀmföras. Den sÄ kallade slashnotationen blev en grund för ytterligare notationsmÀssiga utforskningar i stycket som sedan skrevs.Den stilistiska problematiken i kombinationen av influenserna löstes genom styckets form. Tydlig tematik anvÀndes, med teman som hade stilistisk rörlighet. Styckets storform utgörs av en stegrande dynamisk utveckling, kopplat med en stilistisk vandring frÄn konstmusik till mer afro-inspirerad musik.

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

Arbetets syfte har varit att undersöka etableringen av konstnÀrsduon Elmgreen & Dragset och hur de med konstverket The Award (2014) utmanat den sociala hierarkin i det konstnÀrliga fÀltet. Genom Erwin Panofskys analysmodell i ikonologi har arbetet undersökt hur konstverket innefattar en kritisk handling. Metoden har varit att med ett konstsociologiskt perspektiv undersöka vilken typ av position konstnÀrsduon etablerat sig i det konstnÀrliga fÀltet samt hur de utmanat en överordnad position i samma fÀlt. Metoden har Àven varit att undersöka hur den kritiska handlingen kan förstÄs som ett sÀtt att upprÀtthÄlla en avantgarde-position. Arbetet visade hur Elmgreen & Dragset etablerat en paradoxal avantgarde-position.

Popular Culture is inherently political and the connection between popular culture and world politics in particular is something that has been established through years of research by multiple scholars. In this essay, my aim is to analyze how American Power is represented in popular culture. This is done in context of the decline of the American led liberal hegemony and a new Multiplex world order. A world order with multiple influential actors with varying levels of power. To analyze the way popular culture portrays American power, I have used the movie Top Gun: Maverick (2022) as an example and analyzed scenes from the movie.

Systemutveckling Àr en komplicerad process som krÀver mycket av det företag som utvecklingsarbetet bedrivs i. För att anvÀndare till systemet skall kunna anvÀnda systemet pÄ ett effektivt sÀtt krÀvs det att systemet uppfyller anvÀndarnas krav. Detta leder till att de behöver delta i utvecklingsarbetet samt fÄ tillfÀlle till att pÄverka i beslutsfattandet. Detta arbete undersöker hur och pÄ vilka sÀtt som anvÀndare deltar i traditionell och experimentell systemutveckling. I samband med denna undersökning har intervjuer med personer frÄn sex IT-företag utförts för att faststÀlla vilka uppfattningar och syner företagen har pÄ dessa tvÄ systemutvecklingsansatser.

Hip-hop music has long been an expressive medium used by individuals from marginalized areas in Sweden to address social issues and shape their identities. Through interviews with Swedish hip-hop artists and analysis of lyrics, this bachelor thesis explores the self-expression of the artists and how they express their views of society. It focuses on how social problems are expressed and understood, as well as on how the artists view the depiction of contemporary Swedish hip-hop music in media. Additionally, the study investigates how hip-hop artists themselves perceive the significance of their music lyrics. Furthermore, I explore the impact of music on the identity of hip-hop artists from marginalized areas, as perceived by the artists themselves. To gain a comprehensive understanding, the ethnographic study employs semi-structured interviews and participant observation with four non-ethnically Swedish hiphop artists who live or have grown up in disadvantaged areas in Sweden.

Musik Àr en del av mÀnniskans vardag. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vilken syn fyra pedagoger har pÄ musikÀmnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av forskning och annan litteratur inom Àmnet. VÄr undersökning Àr kvalitativ och innehÄller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik Àr en viktig del av skolans verksamhet.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser pÄ sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tÀnker sig att barn lÀr genom musik, samt hur de anvÀnder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger pÄ Ätta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med Äldersgruppen 1-3 Är. Studiens resultat visar att pedagogernas syn pÄ den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de anvÀnder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan. .

Denna studie undersöker om musik kan pÄverka resultatet pÄ ett lÀsförstÄelseprov. Det finns tidigare forskning som tyder pÄ att musik Àndrar vÄrt kÀnslomÀssiga tillstÄnd vilket i sin tur kan pÄverka vÄr kognitiva förmÄga. Försöket bestod av att 64 gymnasieelever fick utföra tvÄ lÀsförstÄelseprov, ett i tystnad och ett nÀr de fick spela sin egen musik genom sina egna musikspelare. Efter varje prov fick deltagarna fylla i ett formulÀr med kontrollfrÄgor gÀllande deras prestation och studievanor. Det fanns en signifikant interaktion mellan musik och deltagarnas vana att studera med musik, sÄ att de vana presterade sÀmre med musik jÀmfört med tystnad..

Vi ville i denna text undersöka vad högstadieelever lyssnar pÄ för musik, varför de lyssnar pÄ musik och hur ofta de lyssnar. Det intresserade oss att bÄde veta hur musik pÄverkar dem positivt och negativt. För att fÄ reda pÄ hur ungdomar lyssnar pÄ musik och hur de uppfattar att den pÄverkar dem valde vi att genomföra intervjuer med 14 elever, bÄde tjejer och killar, i högstadiet. Det vi kom fram till i vÄr intervjustudie var att eleverna lyssnar mycket pÄ musik. Vi kunde tydligt se hur informanterna anvÀnder musik pÄ olika sÀtt.

MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ämne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta nĂ€rmare pĂ„ Röda korsets sociala arbete i förhĂ„llande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar pĂ„ ett lokalkontor med övergripande frĂ„gor, en tjĂ€nsteman pĂ„ storstadskontoret, ansvar för region syd och hĂ€lsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgĂ„tt frĂ„n Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhĂ„llande till ett kompletterande, ersĂ€ttande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade pĂ„ en mĂ„ngfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhĂ„llande till staten dĂ„ Röda Korsets frĂ€msta tanke Ă€r att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det grĂ€nsöverskridande projekt dĂ€r bĂ„de samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pĂ„gĂ„r och att kommunen i flera fall rĂ€knar med den frivilliga insatsen i samhĂ€llet istĂ€llet för att starta egna projekt.